|
.
|
Älvsnäs
metreopol
med kvarn, såg, bageri, affär och ångbåtsbrygga.
Området är sedan gammalt uttaget som samfälld mark för
yttersbyn, detta är bl. a utmärkt på byns Laga Skifteskarta
från 1864. Den samfällda marken användes som en lastageplats.
Kastved lades upp på lager som vedskutor kom och hämtade för
vidare transport.
.
|
|
.
Affären
var den första verksamheten som startade under slutet av 1800-talet.
Det var en riktig lanthandel som hade allt, från klänningstyg
till hästskor. I början fick affärsinnehavaren hyra marken
av Yttersbyn, men senare köptes en tomt till affären. A Forslöv
var troligen den första handlaren. Han fick t ex betala ett arrende
på 5 Vid Älvsnäs har det en gång varit en riktig
mkr år 1888. Efter Forslöv följde fler affärsinnehavare
som i tidsordning var Stendrup, Hasselkvist, Nyberg och Ånöstam.
Affärsverksamheten
avslutades på 60-talet.
.
I närheten
av
affären låg ett bageri. Den bagare som fanns på 20-talet
hette Levin men kallades på spe för "surdegen". Kanske för
att han bakade ett hårt bröd. I slutet av 20-talet kom en bagare
som hette Algot Ekman. Han hade en anställd bagare, en bagarlärling
och en chaufför som körde omkring och körde sålde
brödet. En eftermiddag i början av 30-talet gick budet att bageriet
brann. Byfolket fick sitta brandvakt hela natten i affären. Efter
olyckan byggdes inget nytt bageri.
.
Det fanns två
aktiebolag nere vid Älvsnäs, varav den ena var Kvarn och sågbolag
och det andra var ett bryggbolag. Kvarnbolaget startades av fem stycken
från Söderön, år 1900. Samma år byggdes kvarnen
och sågen. Kvarnen är byggd i fyra våningar. På
tredje våningen hälldes mjölet ned i "skruvarna", till
kvarnstenarna som fanns på första våningen. I botten våningen
rann det färdiga mjölet ner, och samlades upp i säckar.
På översta våningen förvarades det mjöl som
togs ut i avgift av de som malde.
.
Bönderna
kom
tidigt på morgnarna, här gällde verkligen uttrycket "först
till kvarn". Ibland skramlade vagnarna in redan klockan fyra på morgnarna.
Hästarna ställdes i kvarnstallet som låg ovanför kvarnen.
Det kom också många med båt en del ända från
Gräsö. En liten övernattningskammare fanns för det
långväga gästerna.
.
En ångmaskindrev
hela anläggningen vilket skorstenen visar. När ångmaskinen
så småningom ersattes på 40-talet använde man en
diselmotor och senare en elmotor. Den första mjölnaren som anställdes
var mycket duktig men kom inte överens med bolagsledningen och ersattes
av mjölnaren August Lundbom som arbetade undre den mest intensiva
perioden fram till 1925.
.
I mittenpå
20-talet kom Willhelm Hellman som mjölnare och 1935 köpte sonen
John Hellman kvarnen och sågen av bolaget som då hade gått
i konkurs. Åke Hellman var den sista mjölnaren här och
därmed har kvarnen varit i tre generationers ägo.
.
Sågenligger
i direkt anslutning till kvarnen. Hellmans köpte upp virke och sålde
det färdigsågat i mindre partier. Till en sågning från
att mata fram timmer till att stabba upp det färdiga virket, gick
det åt 10 - 11 man.
.
Det andra bolaget
var, som nämnts, ett bryggbolag. Numera är bryggan borta men
ett magasin finns kvar som stod i anslutning till bryggan. Till bryggan
kom de båtar som sen fortsatte från eller till Östhammar.
I magasinet förvarades de varor som skulle fraktas iväg eller
hade ankommit. Alldeles intill lastbryggan fanns också ett saltmagasin.
.
Text Ditte Werner
Östhammars
Kulturnämnd 1993
.
.
.
|
.
|
|
