. Tuskötäppan Tuskö bys samfällda fiskeplats ligger vid Tuskö sund. Täppa är en medeltida benämning på farledshinder, och det är troligt att någon form av hinder lades i sundet under denna tid. Fientlig insegling till Östhammar förlängdes avsevärt om man tvingades gå runt Tvärnö och kanske också Raggarön. I folkmun sägs det att sundet stenades igen då ryssen var i antågande 1719. Hur gammal fiskeplatsen är vet nog ingen, men med utgång från den ålderdomliga benäm- ningen och det strategiska läget är det inte omöjligt att platsen använts sen medeltiden och kanske ännu tidigare. . Vad vi idag kan se är en 200-årig byggnadshistoria vid täppan. (Liksom vid Långalma Gistvall). De äldsta bodarna kan vara från mitten av 1700-talet, medan de senast byggda båthusen är från 1940-talet. Det är viktigt att skilja mellan sjöbod och båthus varvid den förstnämnda är den äldsta byggnads- typen. De äldsta bodarna ligger närmast öster om brofästet. Sjöboden nr 1 närmast bron är från 1765 enligt en inskription. Ett ålderdomligt drag är gavel- svalen, som kunde ge ett viss skydd vid arbete utanför boden. Båtarna som i all enkelhet drogs upp på land vid sidan av bodarna blev så småningom över- byggda. Här har lösningen varit att bygga ett överskjutande tak över båtlän- ningen, som platsen där båten drogs upp kallades. Lägg märke till att det över- skjutande taket är av vass. I den här delen av skärgården kallas vassen för rör, vasstrået är ju ihåligt som ett rör ! Sjöbod nr 2 och 3 är byggda på samma sätt. . Landhöjningen märks tydligt på de äldre husen. Båtplatserna ligger nu ett stycke upp på land, högre än den som från början var meningen. Ett sätt att lösa problemet är tillbyggnader av olika slag. En modernare typ av båthus ligger framför båthus nr 3. Båthuset är av ny typ, det är inte längre en byggnad som kombinerar båtplats med redskapsbod. Nu körs båten in i huset och hängs upp under tak vid behov. Båtmotorerna medförde tyngre båtar som inte var lämpad för att för hand dra upp på land. I samband med brobygget på 1940-talet revs många av de gamla sjöbodarna och nya byggdes på västra sidan om bron, nu med modernt byggmaterial. . Ibland kan man fråga sig varför konsten att lägga ett rörtak håller på att försvinna. Ett vällagt tak kan hålla i trettio år, och med viss vana tar det bara några dagar att förvandla en ordentlig vass- rugge till ett färdigt tak. . Utefter Upplandskusten har fisket alltid haft prägeln av ett bondefiske. Fiskerättighet var bunden till mantalssatt jord. Ju mer jord bonden ägde desto större fikevatten hade han till sitt förfogande. Lennart Sjögren har bott hela sitt liv vid Tuskötäppan och minns hur byborna kom med fiskekorgarna på ryggen. Förutom nätläggning drogs det mycket not. En gång drog vi upp 800 skålpund lax på ett notdrag berättar Lennart. På 30 och 40-talet fanns här mycket lax. Det sades att den lockades hit av det buller som åstakoms i vattnet då Älvsnäs Kvarn byggdes. . Fisket var till husbehov, någon gång till avsalu. Före handeln med färsk fisk, som på allvar kom igång på 1930-talet, saltades fisken för vinterbehovet. Stora tunnor fanns i sjöbodarna där fisken förvarades. Till tre skopor fisk, gick det åt en skopa salt. . Tuskösundet användes så länge det gick som genomfartsled. Lennart kan berätta om hur fiskare från bl a Gräsö tog genvägen över Täppan. Sjögrens kallades ofta ned till sundet, eftersom båtarna körde fast i den redan då grunda bottnen. - Fast det var ganska bra, menar Lennart, - vi passade på att köpa strömming av Gräsöborna, som var på väg till Östhammars marknad. På tillbaka- vägen stannade de till och köpte hassel vid Täppan, eftersom växten saknas på Gräsö. Bakom bodarna på östra sidan växer det ganska rikligt med hassel i karaktäristiska dungar. det böjliga materialet skulle vara fingertjockt, lagom till att hålla ihop strömmingsfjärdingar. . Det märks att Tuskötäppan ligger i innerskärgård då man tittar på båtarna. En och annan flatbottnad eka finns kvar vid Täppan. Ekan är som namnet förklarar en båt med plan botten och raka sidor, anpassad till grunda vikar och lugna vatten. Flatekan ger ett kantigare intryck än den rundbottnade ekan, som är helt förhärskande längre ut i skärgården. . Bron ligger lite olyckligt rakt igenom Täppan, men den var efterlängtad. Med hjälp av en ingenjör och en förman byggde ortsborna själva upp sin bro på 40-talet. Ett monument övre bygget sattes också upp. . Östhammars Kulturnämnd 1993 Text och bild Ditte Werner .

.

© 1997-

.